I mitten av februari beslutade EU-kommisionen att ta upp 6 ämnen på bilaga XIV till REACH. Dessa ämnen är dokumenterat farliga och det har fastställts ett datum då de inte längre får användas. För att använda ett ämne som finns med på bilagan måste man ha tillstånd. Som nedströmsanvändare behöver man inte söka tillstånd om leverantörer högre upp i kedjan redan har tillstånd. Däremot måste man meddela ECHA att man utnyttjar ett tillstånd som beviljats till en leverantör. Kravet gäller oavsett hur stor mängd man använder.

Det går enkelt att följa i Chemgroups system om man har några kemikalier i sin verksamhet som innehåller ämnen som finns med på begränsningslistor såsom kandidatlistan eller bilaga XIV. På Chemgroup håller vi koll på våra kunders kemikalier och informerar om något ämne skulle finnas med. På kemikaliemöten stämmer vi även av alla gällande begränsningslistor och hjälper till vid utbyte av produkter.

Den 15 december 2010 förde Echa upp åtta nya ämnen på EU:s kandidatförteckning över ämnen med särskilt farliga egenskaper.

Ämnen som tas upp på kandidatförteckningen har särskilt farliga egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och på miljön. De kan till exempel vara cancerframkallande, hormonstörande, svårnedbrytbara, skada fortplantningsförmågan eller påverka arvsmassan.

Kemikalieförordningen Reach ger alla rätt att få information om farliga ämnen i varor om mer än 0,1 procent av varans vikt utgörs av det farliga ämnet.

Ämnen som har identifierats som särskilt farliga finns listade i den så kallade kandidatförteckningen. För att tas upp på förteckningen krävs att ämnena har identifierats som cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, farliga för miljön eller hormonstörande. Syftet är att på sikt fasa ut användningen av dessa ämnen.

Enligt Reach ska konsumenter och yrkesmässiga användare få information om varor som innehåller ämnen på kandidatförteckningen i en koncentration om mer än 0,1 viktprocent. Informationen ska ge mottagaren kunskap om hur varan kan hanteras på ett säkert sätt och ska åtminstone innehålla ämnets namn. Informationen ska lämnas till yrkesmässiga användare direkt, och till konsumenter på begäran och inom 45 dagar.

Kemikalier finns överallt omkring oss, både hemma, på jobbet och i skolan. Inom Eu jobbar man hårt med att upprätta och utveckla de lagar och regler som ska skydda oss från att skadas av kemikalierna. De beslut som fattas inom EU påverkar även övriga världen. Exempel på detta är att EU 2006 införde RoHS-direktivet för att begränsa farliga kemikalier i elektroniska produkter. Det ledde till att Kina under 2007 införde China-RoHS som är en motsvarighet. Inom EU finns ett stort fokus på att begänsa användningen av farliga kemikalier och framförallt upptäcka vilka kemikalier som är farliga för människa och miljö. Nedan är ett urval av alla de EG-direktiv och EG-förordningar som finns inom kemikalieområdet.

* Reach (förordning EG 1907/2006) * CLP-förordningen, klassificering, märkning och förpackning (förordning EG 1272/2008) * Förordningar som berör växtskyddsmedel (14st) * Biocidprodukter (förordning EG 1451/2007) * Tvätt- och rengöringsmedel (förordning EG 648/2004) * Export och import av farliga kemikalier (förordning EG 689/2008) * Tennorganiska föreningar på fartyg (förordning EG 782/2003) * Långligade organiska föroreningar, POP:s (förordning EG 850/2004) * Flyktiga organiska ämnen, VOC (direktiv 1999/13/EG och 2004/42/EG) * Genomodifierade organismer (2001/18/EG) * RoHS-direktivet, elektriska och elektroniska produkter (direktiv 2002/95/EG) * WEEE-direktivet, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (direktiv 2002/96/EG)

Förordningar gäller direkt i alla EU-länder. Direktiv införs i nationell lagstiftning.

Med de tjänsten Chemgroup så följer man dessa lagar, regler och förorningar på ett effektivt och säkert sätt.

Säkerhetsdatabladens utformning och innehåll ändras. De nya reglerna får tillämpas från den 20 juni 2010. Orsaken till ändringen är att säkerhetsdatabladen ska anpassas till EU:s förordning om klassificering, märkning och förpackning, CLP, och till det globala systemet för klassificering och märkning av kemikalier, GHS.

Förändringar i korthet
• Avsnitt 2 ska förutom klassificering även innehålla information om märkning. Märkning angavs tidigare i avsnitt 15.
• Mellan den 1 december 2010 och den 1 juni 2015 ska ämnens klassificering redovisas enligt både KIFS 2005:7 och CLP (dubbel klassificering). Det samma gäller för blandningar som har klassificerats enligt CLP före den 1 juni 2015, dvs innan CLP börjar gälla för blandningar (se artikel 61.2, CLP). Dubbel klassificering behövs för att företagen ska kunna klassificera blandningar enligt bestämmelserna i KIFS.
- För ämnen ska dubbel klassificering anges under avsnitt 2.
- För blandningar ska dubbel klassificering för ingående ämnen anges under avsnitt 3. 
- Om CLP frivilligt tillämpas fullt ut för en blandning före 2015 ska även dubbel klassificering för blandningen anges under avsnitt 2.
• Ny information ska anges bland annat under avsnitt 4, 7, 8 och 11.
• Leverantörer behöver inte alltid skriva ut hela registreringsnumret utan kan utelämna de fyra sista siffrorna.

Från och med den 1 juli 2011 kommer innehållet av fosfater begränsas i maskindiskmedel. Det kommer inte att vara tillåtet att sälja eller överlåta fosfatinnehållande maskindiskmedel till konsumenter för enskilt bruk om den totala fosforhalten överstiger 0,5 procent.

I Sverige är det sedan 2008 förbjudet att sälja eller överlåta textiltvättmedel som innehåller fosfater till konsumenter för enskilt bruk. Bestämmelsen för textil­tvättmedel har formulerats så att den maximala fosfor­halten inte får överstiga 0,2 procent. Gränsen för den maximala halten i maskindiskmedel har satts något högre på grund av att man bedömde att risken är större att produkten skulle kunna innehålla resthalter av fosfater från annan produktion.

Den 16 februari 2009 träder nya föreskrifter om transport av farligt gods – ADR-S och RID-S – i kraft. Nu gällande föreskrifter SRVFS 2006:7 och SRVFS 2006:8 får tillämpas till och med 30 juni 2009. Läs mer på MSB hemsida, den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Läs mer här

Man skulle kunna tro att i dagens kontrollerade samhälle har myndigheterna järnkoll på vad som är bra och dåligt för oss människor och vår miljö. Men det är långtifrån sant. Vi vet fortfarande alldeles för lite om hur många kemikalier påverkar oss. En jämförelse gjordes av Kemikalieinspektionens generaldirektör, Ethel Forsberg. För över 80 år sedan kom den nya kemikalien med samlingsnamnet PCB ut på marknaden. Det var väldigt populär inom byggbranschen och vid tillverkning av bland annat elektronik. Kemikalien var billig och ansågs vara nästintill ofarlig. 40 år senare kom nya rapporter som visade på att så var inte fallet. PCB är svårnedbrytbart och ansamlades i näringskedjor bl.a. Flera år senare insåg man även att kemikalien är cancerframkallande. Idag är kemikalien en av våra mest omtalade farliga kemikalier i världen. Ethel drar paralleller till dagens Bisfenol A. Detta ämne är en av våra vanligaste kemikalier i hårdplast och finns i bl.a. plastförpackningar och nappflaskor. Enligt vissa studier finns det ingen anledning att oroa sig för effekter. Men samtidigt finns det andra studier som visar på motsatsen, att ämnet påverkar hjärnan. I dagens läge finns inte studier som tyder på att vi kan jämföra Bisfenol A med PCB. MEn vad vi kan vara säkra på är att vi behöver mer forskning och kunskaper kring kemikaliers påverkan av oss människor och vår miljö. Detta är något som förhoppningsvis skyndas på genom REACH.

Stockholmskonventionen syftar till att belysa ämnen som är skadliga mot människors hälsa och miljön. Dessa ämnen bryts inte ner och ansamlas i människa och miljö även långt ifrån de platser där de producerats eller använts. Dessa ämnen kallas gemensamt POPs-ämnen som står för Persistent Organic Pollutants. Detta gör att det inte hjälper med regler inom Sverige eller EU, hela världen måste tillsammans hjälpta till och sätta stopp för att vi inte ska påverkas av dessa ämnen. Nu har ytterligare nio ämnen tagits med på den internationella utfasningslistan där tolv ämnen finns sedan tidigare. Det är bl a. PFOS (perkloroktansulfonat) som fler än 160 länder har beslutat att ta bort. ämnet är extremt långlivat och bryts överhuvudtaget inte ner utan kan endast förstöras genom förbränning. Klicka här för att läsa mer om vilka ämnen som finns med på listan.

Kemikalieinspektionen och SCB har gjort en studie på allergiframkallande ämnen i kemiska produkter. Det visar sig att de konsumentprodukter som oftast innehåller allergiframkallande ämnen är färger, spackel, lim och rengöringsmedel. Trots kunskap om detta minskar inte användningen av dessa ämnen. Så mycket som 1/4 av alla konsumentprodukterna som finns på marknaden innehåller allergiframkallande ämnen. De kemiska ämnen som är vanligast är främst formaldehyd, konserveringsmedel som isotiazoloner som finns i färg, lim och rengöringsmedel samt metyletylketoxim som ska förhindra skinnbildning i färgburken. även användningen av expoxiprodukter ökar stadigt. Det är viktigt att konsumenten själv är uppmärksam på detta och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs för användning av kemiska produkter.