KEMI jobbar med en strategi för att få bort farliga ämnen i nya varor

– Människor ska inte utsättas för farliga ämnen i varor. Därför behövs strängare regler, säger Nina Cromnier, generaldirektör på Kemikalieinspektionen som nu presenterar en strategi för att minska riskerna med kemikalier i varor. Vi förbrukar fler varor och det tillverkas fler kemikalier än någonsin. Kemikalieinspektionen har därför tagit ett helhetsgrepp på varuområdet.

– Att begränsa riskerna är ingenting vi i Sverige själva klarar av. Varuströmmarna är globala och volymerna ökar hela tiden. Därför ger vi exempel på vad vi anser behöver göras av näringsliv och myndigheter men också på politisk nivå i Sverige, EU och globalt, säger Petra Ekblom på Kemikalieinspektionen.

Kemikalieinspektionen anser att det som gäller för kemiska produkter också ska gälla varor som innehåller farliga ämnen:
• Företagen ska byta ut farliga ämnen – de farligaste ämnena ska inte finnas i nya varor
• Information om varors innehåll ska följa med hela vägen från producent till kund och avfallshanterare
• Kunskap ska finnas om kemikalierisker och hur dessa kan hanteras
• En effektiv kontroll av att företagen följer reglerna ska finnas

Du kan läsa mer på Kemikalieinspektionens hemsida om deras nya strategi.

Ny miljöminister utsedd

Lena Ek lämnar därmed sin plats i EU-parlamentet där hon jobbat som Europaparlamentariker sedan 2004 och drivit frågor om klimat, miljö och energi. Hon var en stark kraft bakom EU:s klimatpaket och kemikaliedirektivet REACH. Hjärtefrågor för henne är just kemikaliefrågan men även havsfrågan. Lena Ek har tidigare jobbat hårt med att få bort fosfater inom hela EU. Sedan juli i år råder ett förbud mot fosfater i tvätt- och maskindiskmedel inom Sverige.

SIN-listan

Chemsec står bakom projektet Sin-listan (Substitute It Now!) som ska fungera som ett verktyg för företag som vill arbeta med kemikalier och fasa ut de som är giftiga. I maj uppdaterades listan som nu innehåller 378 ämnen. Dessa har identifierats som särskilt angelägna baserat på kriterier i EU:s kemikalielagstiftning REACH. Tanken med Sin är att de ska snabba på Reach-processen och bereda en snabbare väg mot en gifrfri värld. Sin kan också ses som en fingervisning på vad som komma skall i lagstiftningen. Sin kan vara ett stöd för företag som vill undvika att deras produkter blir framtida miljöskandaler.

I Chemgroups system uppdaterar vi löpande nyheter från Chemsec och SIN-listan. Kontrollera enkelt om du har några kemikalier på listan genom att gå in på startsidan i Chemgroup. Kontakta oss om du vill ha hjälp att hitta miljövänligare alternativ att byta mot.

Ett proaktivt kemikaliearbete ger fördelar

Att ta tag i kemikaliefrågan kan ge företag både marknadsfördelar och minska ekonomiska risker. Det var en av slutsatserna på kemikaliekonferensen Chemical Management Summit som avslutades under förra veckan.

Leksaksföretaget Mattel fick kalla tillbaka cirka en miljon leksaker sedan det visat sig finnas bly i produkterna. Även Sony fick ta tillbaka en miljon playstations då produkten innehöll kadmium. Detsamma har hänt både McDonalds och Björn Borg. Att göra fel kostar en hel del pengar, men skadar även företagets förtroende, påpekar Frida Hök på det internationella kemikaliesekretariatet Chemsec. Idag räcker det inte längre att bara följa lagkrav. Genom att vara proaktiv minskar man de ekonomiska riskerna genom att undvika kostsamma tillbakatagande av giftiga produkter. Man minskar också riskerna för dålig publicitet och oroliga kunder.

REACH och CLP-förordningen tillämpas väl enligt Echa

Echa har analyserat hur Reach och CLP tillämpas i verkligheten. Den stora slutsatsen är att både Reach- och CLP-förordningen efterföljs bra inom hela EU. Detta tror man till stor del beror på att industrin, intressenterna, medlemsstaterna, Europeiska kommissionen och Echa är engagerade och samarbetar.

Det har också framkommit en rad rekommendationer om hur tillämpningen av lagstiftningen kan förbättras. Detta kommer Echa att arbeta med för att ytterligare förbättra förståelsen av och säkerheten i användningen av kemiska ämnen i Europa.

Användningen av blykromat ökar igen

Blykromat är ett cancerframkallande ämne, sk. CMR-ämne. Det är med på kandidatlistan och kommer att fasas ut så småningom.

Trots detta kan man se att blykromat som minskade kraftigt under perioden 1990 till mitten av 2000-talet har börjat öka igen. Man tror att ökningen beror på att det är vanligt i importerade färger. Ökningen de senaste åren har gått från ca 6 ton/år och är nu uppe i 90 ton/år.

Företagen som säljer och använder blykromat är skyldiga att byta ut ämnet mot mindre farliga produkter enligt Miljöbalkens kap 2. Kemikalieinspektionen kommer att påbörja ett tillsynsprojekt under hösten för att kontrollera företag som importerar färger och lacker för att återigen bromsa användningen blykromat.

7 nya ämnen på kandidatförteckningen

Den 21 juni i år tillkom 7 ämnen på kandidatförteckningen. Dessa ämnen är följande:

      *Di(grenade och raka C7-C11)alkylftalater
      *Di(grenade C6-C8)alkylftalater
      *2-Etoxietylacetat
      *Hydrazin
      *N-Metylpyrrolidon (NMP)
      *Strontriumkromat (VI)
      *1,2,3-Trikorpropan

De två första används som mjukmedel i PVC-plast. Det tredje ämnet används som lösningsmedel i färg. Hydrazin används för att minska korrosion i vattensystem. NMP används också som lösningsmedel i färg, avfettningsmedel och bilvårdsprodukter. Strontiumkromat används som rostskydd. Koboltdikorid används vid tillverkning av B12 och som fodertillsats. Det har tidigare funnits med på förteckningen men klassas nu även som reproduktionsstörande.

Ämnen på kandidatförteckningen är särskilt farliga och kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljön. De kan vara cancerframkallande, skada fortplaningsförmågan, påverka arvsmassan eller vara svårnedbrytbara.

Tänk på att titta igenom era kemikalier för att säkerställa så att era kemikalier inte innehåller något av ovanstående ämne. Är du kund hos Chemgroup så gör systemet kontrollen åt dig. Du ser direkt på din startsida om dina kemikalier innehåller något ämne från kandidatlistan.

Därför vill KemI förbjuda båtbottenfärg med zinkoxid

Kemikalieinspektionen kommer i september 2011 att besluta om ett förbud mot att använda vissa båtbotten­färger som innehåller höga halter av zinkoxid. Zink är giftigt för vattenlevande organismer. Zinkoxid och de aktuella produkterna är klassificerade som miljöfarliga.

Tillverkare av de aktuella färgerna har skickat in dokumentation som de menar bevisar att färgerna enbart verkar fysikaliskt. KemI menar att företagen inte har styrkt detta och att färgerna också har en kemisk verkan.

Frågan är komplicerad, men KemI anser sig ha rätt. Beslutet går att överklaga. Det betyder att förbuden först kommer att gälla när de vunnit laga kraft, så det kan dröja ett tag.

Tänkvärt om bisfenol-A (BPA)

Efter mycket diskussion och ett gediget arbete från Kemikalieinspektionen har nu EU infört ett förbud mot att använda BPA i nappflaskor. Många tillverkare har bytt ut användningen av BPA i plastprodukter så barns exponering för ämnet har minskat avsevärt jämfört med bara för ett år sedan. Anledningen är att BPA bl.a misstänks kunna påverka hjärnans utveckling.

Men BPA finns fortfarande överallt omkring oss. En vanlig produkt som vi alla kommer i kontakt med ofta är kvittopapper. Man börjar nu byta ut den traditionella kvittopappret mot BPA-fritt papper. Men det används fortfarande oerhört stora mängder BPA i produkter som vi konsumerar. Inom industrin möter vi BPA i alla expoylimmer.

Dags att anmäla ämnen på kandidatförteckningen

Från den 1 juni 2011 ska ämnen på kandidatförteckningen anmälas till den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om de används i varor och om halten av ämnet överstiger 0,1 procent av varans vikt.

Kravet gäller för företag som tillverkar eller importerar varor som innehåller ämnen på kandidatförteckningen och om mängden av ämnet överstiger 1 ton per tillverkare/importör per år.

Det finns två undantag.
En anmälan behöver inte göras om ämnet redan har registrerats för denna användning eller om tillverkaren eller importören kan visa att människor eller miljö inte exponeras för det aktuella ämnet under normala eller rimligen förutsebara användningsförhållanden.